Under pandemin ändrades möjligheterna att mötas på plats i kyrkan fram och tillbaka. Då tipsade vi här om gudstjänster och samlingar som du kan ta del av via radio, tv och internet, från den plats där du befinner dig. Vi låter tipsen finnas kvar.
Radio och TV
Morgonandakten i Sveriges Radio vardagar kl. 05.45
Helgmålsringning på SVT 1 lördag kl. 17.50
Andliga sånger i Sveriges Radio P2 söndag kl. 06.03
Tv-gudstjänst på SVT 2 söndag kl. 10
Radio-gudstjänst i Sveriges Radio P1 söndag kl. 11.03
Centrumkyrkan
Vår församling har en egen YouTube-kanal. Våra tidigare sändningar ligger kvar så att du kan se dem när du vill.
På Centrumkyrkans Facebook-sida kommer regelbundet nya inlägg.
Equmeniakyrkan nationellt och lokalt
På Equmeniakyrkans Facebook-sida och Equmeniakyrkans hemsida finns flera intressanta program att ta del av.
På Equmeniakyrkans hemsida kan du även hitta länkar till församlingar inom samfundet som sänder gudstjänster och dagliga andakter.
Elimkyrkan i Eskilstuna sänder gudstjänst på söndagar och andakter på vardagar.
Betlehemskyrkan i Göteborg sänder gudstjänster på söndagar och "Brittas vardagsrum" varannan torsdagskväll. Brittas vardagsrum är en podd där Britta Hermansson, pastor i Equmeniakyrkan, samtalar med människor om livet under ytan. Tidigare avsnitt finns där poddar finns och på Studieförbundet Bildas hemsida.
Hönökonferensen
Den årliga konferensen på Hönö på Västkusten brukar samla väldigt många människor till stora tältmöten. Konferensen innehåller barnmöten, bibelstudier, kvällsmöten, nattmöten och gudstjänster. Flera möten sänds på internet via hemsidan honokonferensen.se. Om du inte orkar med de djupa bibelstudierna kan jag rekommendera förmidagarnas barnmöten med detektiverna, måndag till fredag.
Var gärna med.
Hemavanmötet i augusti
Equmeniakyrkan, tillsammans med de lokala kyrkorna på orten samt Studieförbundet Bilda, bjuder vartannat år in till Hemavanmötet mitt i Västerbottens fantastiska fjällvärld. Morgonmöten och kvällsmöten går att delta i i efterhand via Equmeniakyrkans hemsida.
Brukssånger
Brukssånger ger varje termin ut tio nya sånger. Brukssånger är sångboken på nätet, med sånger för gudstjänst, andakt, konfirmation, läger, kör… livet. Sångerna är skrivna både av människor som har skrivandet som yrke och människor som har skrivandet som hobby. Brukssånger är en del av Equmeniakyrkan.
Svenska kyrkan
Västmanlands Television sänder gudstjänster från Köpings församling (Svenska kyrkan).
För barnen
Söndagsskola med korta filmer med bibelberättelser samt målarbilder att skriva ut som hör till.
_________________________________________________________________
Betraktelse februari 2023 - Kom tll mig
Betraktelse april 2023 - Alltid på väg
Betraktelse juni 2023 - Jag kallar er vänner
Betraktelse augusti 2023 - TACK
_________________________________________________________________
Efter en lång tid med liknande uppgifter och rutiner var dag, ser många fram mot semestern eller sommarlovet som en befriande tid. Möjlighet att tänka lite på sig själv, göra något annorlunda, förändra sådant man länge funderat på, men inte orkat eller hunnit. Det blir ofta en tid av förnyelse på flera sätt. Som man oftast verkligen behöver...
Själv brukar jag förnya mig på flera sätt. Oftast blir det att man åtminstone någon vecka åker någon annanstans, vilket ger möjlighet att se och uppleva nya vyer. När det är en regnig dag (vilket aldrig saknas) brukar jag titta runt på stan, eller något köpcenter, och blir förnyad från topp till tå. Eller rättare, topp och tå… När jag åker hem är jag oftast nyklippt och har nya lätta skor av säsongskvalitet (alltså, de håller bara en säsong.) Kanske en sommartröja… Men det räcker. Sommaren och jag mår redan bättre. Och i år hann jag redan i slutet av maj besöka en frisör! Så min sommarförnyelse är redan påbörjad!
I riktigt gynnsamma fall finns det en musikaffär där jag kan prova gitarrer. Då är lyckan fullkomlig en stund. Någon gång vart femte eller tionde år blir det också affär av. Jag förnyar mig på musikens område, till glädje mest för mig själv. Kanske också för omgivningen…
Det händer också, särskilt på semester, att jag hinner lyssna på ny musik, sådant jag inte tidigare hört. Detta är mycket berikande och förnyar mig musikaliskt på många sätt. Det finns så väldigt mycket kvar att upptäcka på livets alla olika områden. Man blir förnyad av att komma ur ankdammen ibland och se och höra lite mer.
Mina vänner i Centrumkyrkan har en del olika intressen, förutom det uppenbara, att vi trivs när vi delar gemenskapen kring Jesus Kristus. Några odlar växter, en del har sommarhus. Och några är skapande i bilder, tyger eller musik. Flera av mina vänner åker på sommarkurs just för att förnyas i sitt skapande, få nya idéer och impulser. Eller försöker möta familj och vänner för att vårda och förnya sina relationer! Allt som man vill ska växa behöver vårdas, och ges möjlighet till förnyelse.
Också på det andliga planet är vi beroende av att förnyas. Vardagens slentrian kan ibland utgöra en hotbild mot nytänkande, och det händer även den bästa kyrka att gudstjänster och samlingar blir rutinmässiga och traditionella i dess negativa bemärkelse (tradition kan ju också vara positiv.) För många ger sommaren en möjlighet till förnyelse. Att stanna upp och gå igenom vad som egentligen är viktigt i ens liv, är en nödvändighet som alla borde unna sig. Och för den som inte tidigare under året har hunnit med församlingsliv eller kyrkobesök som man önskat, kan sommaren kanske ge den möjligheten.
Varför inte passa på och besöka en sommarkonferens någonstans, som kanske ger Dig förnyelse för resten av året? Eller kanske hälsa på oss i Centrumkyrkans Sommargård i Skillinge, inte långt härifrån, för att i lugn och ro lyssna till Guds röst, och möta några medvandrare på vägen. Kanske är Du i behov att besöka frisören i sommar, men hur länge sedan är det som Du lyssnade till Ditt inre? Det området av Ditt liv bör Du inte försumma om Du vill må verkligt bra och känna den djupaste förnyelsen. Att förnyas genom Anden kräver ingen längre resa, även om gemenskapen med andra kristna kan vara en styrka. Paulus skriver till församlingen i Efesos: Låt er förnyas till ande och sinne, och klä er i den nya människan, som är skapad i likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet. (Ef. 4:23-24) Den äldre översättningen använde uttrycket ”förnyas genom Anden som bor i ert sinne”. Det handlar alltså om att göra en resa i sitt inre i första hand, för att möta Anden som förnyar. Ett bra semestertips – den inre resan!
Trevlig resa! Till Centrumkyrkans sommargård i Skillinge, konferensen eller i Ditt sinne…
Fridshälsningar från Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Efter ett inspirerande besök på Globen (numera Avicii Arena) under den tid jag och min familj fanns i Stockholm, minns jag att jag särskilt reflekterade över hur bra vi bodde. Inte bara att det var fina lägenheter och bra utsikt från Hammarbyhöjden, utan också läget, centralt och nära till det mesta. Särskilt Globen. På tio minuter gick jag raskt från dörr till dörr, och var plötsligt på en plats som många kämpat länge för att komma till. Själv behövde jag inte ens klippkort för buss/T-bana, det räckte med ett par skor…
Vid ett speciellt tillfälle var jag där på ett event och konstaterade att jag var en av 11.200 andra som gjort mig besväret att ta sig dit. Jag såg också när kyrkorna hade en kampanj ”Möt Jesus på Hovet”, att det arrangerades bussresor från hela Sverige till Stockholm när något stort är på gång, en känd artist är på besök, eller en stor match ska spelas. Hovet var granne med Globen, så ibland kunde det bli mycket folk i samma kvarter. Under nämnda kampanj spelades en stor ishockeymatch, vilket gjorde att Globen hade 13.000 besökare och Hovet nästan 10.000 samma kväll, samma tid. Alltså, närmare 23.000 människor, bussar och folk från hela Sverige, kämpade sig till samma område för att få möta någon eller något som de dyrkade och såg upp till.
Jag insåg en gång att så här nära Eric Clapton kommer jag nog aldrig mer. Han var på Globen, men jag hade inte möjlighet att gå dit. Jag förstod att många runt om i Sverige passade på tillfället att se en levande gitarr och sånglegend, han är inte i Europa så ofta. Säkert reste en del 50 mil eller mer för detta. Men visst är det märkligt att man kan bo så nära något stort eller fint, men inte utnyttja möjligheterna särskilt ofta. För sanningen var att jag bara varit på Globen ett mindre antal gånger, under de 10 år vi bodde i Stockholm.
Liknande fenomen såg jag som nyinflyttat i Öregrund. Vi hänfördes över havet och klipporna, och vandrade dit nästan varje kväll för att se solnedgången, men de som var uppfödda därute var inte lika imponerade. Medan vi tyckte att vi bodde vid paradisets strand, så ville de helst åka någon annanstans på semestern. Det är lätt att bli hemmablind och inte se hur nära man har till det man söker.
På samma sätt är också Gud och Hans vänner närmare än Du kanske tror. Många reser långt, till större städer, eller genomkorsar hela landet för att möta Honom som faktiskt finns runt hörnet. Egentligen finns Han där hos Dig, om Du vill det, men ibland är det svårt när man är ensam, man behöver gemenskapen och värmen av andra som stöd. Hur långt måste man fara för den tror Du? Mitt svar är, absolut inte längre än till Centrumkyrkan. Kanske bara till den bönegrupp som finns där Du bor. Det visar sig ofta i livet att det man letat efter fanns runt hörnet hela tiden, men det var för nära för att man skulle se det.
Centrumkyrkan i Kungsörs centrum är närmare än Du tror. Här erbjuds gemenskapen, tryggheten, glädjen och uppdraget som finns i en församling, präglad av Jesus Kristus. Allt det som vi tror rymmer livets mening. Kanske är den för nära för att Du ska kunna tro att det Du letar efter finns där. Men Du bör ge den en chans. Jesus och hans vänner är närmare än Du tror, i en kyrka som finns för hela livet. När Jesus började predika läser vi att hans budskap handlar om just närhet. Markus återger Jesu ord: ”Tiden är inne och Guds rike är nära.” (Mark 1:15) Fritt översatt: Det är dags nu, det är inte långt till Guds rike, det är närmare än du tror!
Efter midsommar kommer vi att vara närmare naturen, på vår Sommargård i Skillinge, och skulle du behöva hjälp för att komma dit får du gärna höra av dig till oss. Vi kommer alltid att vara en kyrka som är närmare än du tror. Precis som Honom som vi representerar!
Fridshälsningar från Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
En av våra kända debattörer, uttalade sig angående kyrkans förhållande till brottslighet och droger för många år sedan. Det han hade att säga då speglar nog fortfarande en del av allmänhetens uppfattning. Han tyckte att kyrkan var en motrörelse som ofta moraliserade och var emot i största allmänhet. Han var själv inte för våld och kriminalitet, och höll alltså samma ståndpunkt som vi, men ansåg ändå att vi hade missat något. Han såg bara att vi var emot.
Det tycker jag ändå var bra, för många har inte ens sett det. Att vi faktiskt är emot. En hel del, om man tänker efter. Krig, mord, våld, övergrepp, rasism, orättvisor, trafficking, drogmissbruk, maktmissbruk, och mängder av annat missbruk, förtryck av kvinnor, män, barn, folkgrupper, hundar & katter – you name it! Vi är verkligen emot! Börjar man räkna upp, är det sannerligen inte lite som vi skulle vilja ha bort. Debattören som jag nyss citerade, hade sett detta. Allmänheten i stort har ibland en ännu vagare uppfattning om församlingen, ser oss kanske som traditionella moralens väktare, en bakåtsträvande och försiktig kyrka...
För ganska länge sedan, under andra världskriget, fanns grupper av civila i de länder som det tyska riket ockuperade, som inte ville ge upp, fastän deras egna arméer kapitulerat. De kallades för motståndsrörelsen. Orädda, med egna livet som insats, offrade de allt de hade. De gjorde motstånd mot utrotning av särskilda folkslag, mot övergreppen, morden och våldet, mot de fruktade fånglägren som finns kvar som minnesmärken, och mycket mer som Hitlers regim ville föra in. De fick inte finnas, men fanns ändå, och saboterade för den övermäktige fienden, och räddade dem som gick att rädda... De var absolut med och avgjorde kriget.
Idag tänker vi inte bara på allt de var emot. Kanske fanns det, när det hände, de som ansåg motståndsrörelsen stå i vägen för något som de trodde på, men idag ser man dem inte bara som motståndskämpar. Framför allt ser man ju vad de kämpade för, vilket ju är det viktigaste. De var inte bara emot etnisk rensning, rasism, tortyr och övergrepp; nej, framför allt var de förkämpar för människovärdet och friheten, för att livet vi fått som gåva skulle få levas i okränkbarhet och med möjlighet att utvecklas. De var för livet.
På samma sätt är församlingen idag en slags motståndsrörelse, som inte bara är emot negativa trender i samhället, men framför allt är för livet, det okränkbara. Om man är för livet, blir man automatiskt en motståndare till allt som vill skada eller släcka det. Jag vill nog säga att den som inte är emot något, är antagligen inte heller så mycket för något speciellt. Ett svagt engagemang, helt enkelt. Likgiltigheten har blivit en farlig faktor i striden mellan det onda och det goda. Är Du för något, bör Du bevaka och kämpa för det.
Centrumkyrkan är för livet, vi ser det som en gåva från Gud, och det är vår uppgift att värna om det. Ta hand om varandra, men också höja vår röst i samhället när livet kränks och människor lider. Som det gör nu i skrivandets stund då Ryssland gått in i Ukraina, och hela världen håller andan. Kanske vi inte kan stoppa ett krig, men vi samlas och ber, och vi fortsätter att vara emot kränkningar och i stället kämpa för livet och friheten. Vi är för livet.
Vill Du vara med i en sådan motståndrörelse, är Du välkommen till oss. Ibland gör vi kampanjer för att på bred front slå tillbaka de negativa krafterna, men oftast finns vi i den grå vardagen i kyrkan, i hemmen, på arbetsplatser, i smågrupper med barn & ungdomar. Och på Kungsörs Återvinning & Secondhand, som är bas för vårt biståndsarbete som stöttar våra grannar i Lettland och Belarus, och även skapar meningsfulla arbetstillfällen här i Kungsör. På söndagarna samlas vi under vår härförare Jesus Kristus till mobilisering, målstyrning och fest för att orka hylla livet en vecka till...
Fridshälsningar från Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Att öppna sina hjärtan är ett vackert uttryck. Och inte bara vackert. Uttrycket ”öppna sitt hjärta” hänvisar till att det berör vår inre människa. En känd statsminister i Sverige uttalade sig om flyktingpolitiken 2014 med dessa starka ord: ”Jag kommer att vädja till svenska folket att öppna sina hjärtan för de mycket utsatta människor som vi nu ser runt om i världen.” Det kostade honom statsministerposten, men han gick med rak rygg. Det blev tydligt att inte alla i Sverige delade hans tanke, eller lyssnade på hans vädjan. Ett uttryck vi inte glömmer.
Vad öppnas hjärtat för, vad släpper vi in där, vad får ta plats i vårt hjärta? Ja, vem öppnar den dörren och kan avgöra det? Jesus har formulerat det så här, i Matteus 6:21: ”För där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.” Alltså, det som du tycker är viktigast för dig, din skatt, det du uppskattar och värderar mest, kommer förstås få din uppmärksamhet. Ditt hjärta kommer att vara där. Eller om du vill vända på det och uttrycka det så här: Det som du älskar mest, öppnar du ditt hjärta för. Inte alls märkligt. Det sker automatiskt på ett sätt. Vi öppnar hjärtat för det, eller den, vi värderar högt. Vi ger det vi älskar rum i hjärtat.
Finns rum för Jesus, är en 2000 år gammal fråga, som blir aktuell redan vid den tiden när en trött Josef, och en höggravid Maria, söker sängplatser och någonstans att bo under den stora skattskrivningen i Betlehem. ”Skatten var för hög” som en av våra söndagsskolebarn sa i kyrkan när vi pratade om detta i Gudstjänsten under första Advent. Lukas berättar i det vi kallar ”Julevangeliet”, Lukas 2:1-20, om hur alla vid den tiden gick för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Många hemvändande kom antagligen till den lilla staden Betlehem som kanske blev överfull av folk. Det fanns inte plats för det unga paret, den nyblivna familjen, i något härbärge eller gästrum. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i gästrummet. Lukas 2:6-7. Det är därför vi brukar berätta att Jesus föddes i ett stall, eller i en del av ett hus som användes för djuren. Jesus fick rum i en krubba.
Får Jesus rum idag? Hela Adventstiden handlar om en slags väntetid, ordet ”Advent” betyder ju ankomst, vi väntar på någon som ska komma. Advent i familjens värld betyder att barnen väntar på Jul-afton och julklappar, kanske farmor och farfar väntar på att barn och barnbarn ska komma på besök. Alla gör rum, plats, för det man väntar på. Rum för gäster, sovrum, vardagsrum, matrum och en plats för granen! Adventstid i kyrkans år innebär att återigen sätta fokus på himlens kung som kommer till oss, för att bo bland oss, leva med oss. Himlens kung som föds till vår jord för att ge oss Gudsriket vill flytta in i våra liv. Berättelsen om Jesus som föds till vår jord har en tydlig fråga till oss idag. Finns rum för Jesus hos mig?
Öppna ditt hjärta - ge rum åt Jesus! Bästa uppmaningen i Jul-tiden. Men också helt rätt att inleda året 2022 med den inställningen. Det öppnar upp för helt nya framtidsutsikter! Vårens tema förbereds utifrån en boktitel av Carl-Erik Sahlberg, prästen i S.t Clara Kyrka Stockholm, som nyligen flyttade hem till Gud. ”Den kyrka växer som…” Ett uttryck som följs av ett antal egenskaper som vi förstår är avgörande för hur vi kan få församlingar att växa, och människor att utvecklas i den kristna tron. Två av dessa egenskaper känner du igen i de rubriker jag givit dig i denna Julbetraktelse. Den kyrka växer som… är en öppen kyrka! Den kyrka växer som… ger rum åt Jesus!
Välkommen till Centrumkyrkan under de stora helgerna, men också i vardagen. Vi tror på en öppen kyrka där det finns rum för Jesus, och rum för varandra. Bjud in Jesus i Jul! Och följ med oss in i nästa års spännande gemenskap!
Fridshälsningar från
Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Det finns en tid för allting sägs det. Det kan styras av kalendern som säger att Advent kommer snart, och därefter också Jul och Nyår. Ibland styrs det av vår ålder; det finns en tid att börja skolan, och kanske en tid att gå i pension. Det finns tider för kärlek och det finns tider för krig, och hur detta styrs vet vi inte riktigt. En intressant beskrivning på detta kom i sången "Turn! Turn! Turn!”, som tonsattes av den kände sångaren och låtskrivaren Pete Seeger 1959. Sången utgavs även under namnet ”To Everything there is a Season”. Texten hämtades från Bibeln, Predikaren 3:1-8. Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen: en tid att födas och en tid att dö… Så inleds texten, och avslutningen lyder: En tid att älska och en tid att hata, en tid för krig och en tid för fred.
Vilken tid är det för dig nu? Var befinner du dig i livet? Vi lyfte ämnet i Centrumkyrkan för en tid sedan. Tid för skola, föräldraskap, karriär, bygga hus, m.m. Även tider för sjukdom, skilsmässa, konflikter, även om detta inte är något man vill, utan sådant som kommer ändå. Jag ställde två frågor i min predikan den gången. Det handlade om var man befinner sig i livet, och vilken gåva, talang, som man fortfarande kan använda. Slutfrågan blir då enkel: Vad vill jag göra av den tid och de gåvor jag har just nu? Inte bara vänta på olika tider, som ett offer för tillvaron, utan mer ta tag i den tid som finns, och göra det bästa av det Gud gav mig.
Det finns tid för försoning, sjöng Ted Gärdestad. Sången heter ”Sol, vind och vatten”. Ja, jag är en musiknörd på ett sätt, kanske inte hinner hänga med på allt nytt, men minns väl musiken jag växte upp med. Det finns tid – om man bara vill. Du och jag måste inte vara offer för oförsonlighetens, besvikelsens eller sjukdomens plåga. Sådant är en hemsk tid att leva i. Men det finns andra tider. Tider för glädje, tider för frihet, och tider för klarsyn i livet. Liksom Predikaren i Gamla Testamentet nämner olika tider, så tar även profeten Jesaja upp detta. Han talar om uppdraget att förkunna ett nådens år från Herren, Jesaja 61:1-2. Denna profetia syftar inte på ett speciellt kalenderår, utan beskriver en ny tid. Som historieböcker beskriver nya epoker och tider. Även Jeremia och andra profeter talar om nya tider och nya förbund, som kom att förändra människans relationer, både med Gud och med varandra.
Jesus läste ur Jesajaboken när han besökte synagogan i Nasaret, där han vuxit upp. Men denna gång blev det speciellt. När han läser om den nya tid som Jesaja beskriver, ett nådens år från Herren, så gör han ett eget tillägg: ”I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.” Hela berättelsen finns i Lukas 4:14-30. Jesus antyder att nu inleds en ny tidsålder, ett nådens år från Herren. Med facit i handen, som man brukar säga, förstår vi att detta blev Jesu programförklaring. I denna text framgår vad Gud vill ge oss, vad ett nådens år från Herren skulle innebära. Ett budskap, som är lika viktigt idag:
”Herrens Ande är över mig, för han har smort mig
till att förkunna glädjens budskap för de fattiga.
Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna
och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet
och förkunna ett nådens år från Herren.”
Välkommen till ny tid med nya möjligheter. I Nådens år 2021! Ja, vi började faktiskt en helt ny tideräkning just efter Jesu födelse. Med Jesus kom en ny tid, nådens år – nådens tid. Glädje för fattiga, frihet för fångna, syn för blinda, frihet från förtryck. Vilket programutbud! Välkommen till Centrumkyrkan, låt oss tillsammans ta vara på nådens tid, och vad den har att ge oss. Vad tror du ”Glädje för de fattiga” kan innebära för dig? Och att ”Ge de förtryckta frihet”, vad innebär det? Det är dags att ta reda på det nu. Så spännande! En tid av nåd.
Fridshälsningar från
Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Nyligen möttes vår församling en helg på vår Lägergård i Lärsäter. Det är en tradition att vara där fredag till söndag innan skolorna börjar, som en slags församlingshelg, höstupptakt. Flera av våra vänner som brukar möta oss i Centrumkyrkan var också med. En underbar helg, med mycket gemenskap, samtal, bön och lovsång, mat och fika… Kaffet stod alltid på! Med tanke på Coronapandemin som ännu finns kvar hade vi också ett stort tält utomhus för de större samlingarna, bibelstudium och söndagens Gudstjänst. Barnen hade egna samlingar, och en av deras uppgifter var att klä ett hjärta med rött garn! Det var konstruerat av armeringsjärn och omslutet av hönsnät, och var mycket stort. Så vackert det blev med rött garn och dekorationer. Helgens ämne var förstås HELHJÄRTAT!
Att göra allt helhjärtat är en stor utmaning. Trötthet, slentrian och likgiltighet hotar söva alla bra initiativ, för oss alla. De flesta människor vill verkligen göra bra saker, skapa ett gott samhälle, hjälpa barn & ungdom få en framtid, stötta grannen; älska sin nästa, som det heter. Under våren hade vi ett stort tema som hette Låt er förvandlas, som gick ut på att med Guds hjälp kunna förändra, förvandla, både sitt eget och andras liv! Vilken utmaning! Och så avslutades det med rubriken Helhjärtat! För det är just det. Man påbörjar, och vill så mycket, men orkar man hålla ut? Hur blir man helhjärtad?
En mycket speciell fråga kom till Jesus av en man som var utbildad i den judiska lagen, och började samtala med Jesus för att kunna fälla honom på någon teologisk punkt. Läkaren och evangelisten
Lukas återger episoden i Luk.10:25-37. Samtalet börjar med att den som ville sätta Jesus på prov ställer frågan om vad man ska göra för att få ett evigt liv. Svaret är lika enkelt som svårt, och vi får en bild av vad Gud önskar sig av oss.
Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta (helhjärtat) och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.
Vilket svar! Att älska Herren sin Gud helhjärtat! Gud frågar alltså mest efter vår kärlek! Ändå är det tillägget som den laglärde hänger upp sig mest på. Kanske var det ett sätt att visa hur from han var, att det där med att älska Gud inte var okänt för honom. Men vem är min nästa?
Jesus svarar på frågan med att berätta händelsen om mannen som blev överfallen av rövare på vägen. Hur prästen och leviten går förbi utan att låtsas om honom, och hur en man av ett annat folk kom och visade barmhärtighet. Han låter frågeställaren själv få upptäcka och svara på frågan om vem som var hans nästa. Kanske var svaret omtumlande, kanske visste han innerst inne. Djupheten med att älska sin nästa ligger i just detta att man aldrig vet vem det blir. Man väljer inte sin nästa. Vår nästa dyker upp utan annonsering, vi får tillfälle att visa barmhärtighet, en möjlighet som vi får välja att ta, eller låta bli.
Att kunna leva helhjärtat är vår längtan, vår bön denna höst. Gud, hjälp oss älska av hela hjärtat, med hela vår själ, med all vår kraft och med allt vårt förstånd. Det är också den hemliga nyckeln till att orka vara en hjälp för någon annan. Kärleken är nyckeln.
Centrumkyrkan är öppen igen efter vårens restriktioner. Tack alla ni som gjorde det möjligt att mötas hela sommaren i Skillinge, och som planerade och genomförde en underbar helg på Lärsäter! Det gjorde att vi orkade även denna sommar. Och nu ses vi igen i Centrumkyrkan till Gudstjänst och kyrkkaffe varje söndag 11.00, för att möta både Gud och vår nästa. Eller varför inte ta med din nästa hit? Grannen, vännen, arbetskamraten eller bara någon medmänniska du vill hjälpa… Välkommen till Centrumkyrkan!
Fridshälsningar från
Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Rubriken får dig kanske att dra slutsatsen att detta är ointressant. När man säger seder och bruk, tänker vi på historieböckernas beskrivningar om forntiden, och arkeologiska utgrävningar som visar hur folk har levt förr. Detta roar för det mesta inte det stora flertalet. Kanske är det ett ålderstecken att det intresserar mig...
Man behöver inte förflytta sig i tiden för att se att seder och bruk påverkar hela vårt liv på alla områden. Ämnet är i högsta grad intressant år 2021. Omvänt skapar också våra liv nya seder och bruk efter de livs-mönster vi väljer. Man kan t.ex. komma in i en ond cirkel som påverkar negativt, och som inte är så lätt att bryta. Den som växer upp i en miljö där dåliga sedvänjor bryter ned människor, fysiskt eller psykiskt, formas ofta efter dessa och fortsätter att skaffa sig fler liknande seder som ger grogrund för dåliga trender. Även när man vaknar upp över detta, kommer de mindre bra vanorna att göra sig gällande och utgöra att aktivt hinder när man vill byta livsföring. För en inbiten soffliggare kommer den möbel han nöter tillsammans med tidningar, fika, TV och andra skärmar alltid att utgöra det största hindret när tanken på en stärkande motionsrunda eller promenad gör sig gällande.
Några seder och vanor är kanske inte så livsavgörande, men ändå ett med personen som lever med dem. För många är det av mycket stor vikt att få morgonkaffet och tidningen i rätt tid och ordning, med en skiva rostat bröd och två sockerbitar t.ex. Blir det fel är dagen förlorad… En av mina vänner hade för sed att springa en mil varje morgon. Nyttigt förstås. Vart han än åkte skulle löparskorna med. Till och med till vigseln, bröllopet? Vi som skulle åka ihop satt alla i bilar och väntade tills han kom tillbaka. Där gick det kanske lite långt…
Mose hade för sed att slå upp ett tält som han kallade ”uppenbarelsetältet”. Var och en som ville fråga, eller sökte råd hos Herren om något, kunde gå dit. Mose brukade ta tältet och slå upp det utanför lägret, ett gott stycke därifrån. Han kallade det uppenbarelsetältet. Läs gärna hela stycket i 2 Mos 33:7-11. Mose var på en lång resa, och då är det inte lätt att efterleva dagliga vanor. Men han lät inte omständigheterna och den kärva miljön styra honom. Istället bröt han dåliga influenser genom att låta seden att fråga Herren alltid vara det viktigaste. Detta hade även stor påverkan på omgivningen, vi ser i samma bibelavsnitt att Josua, Nuns son, var en av dem som tog intryck och levde nära ”uppenbarelsetältet”. Josua blev ju sedan den store folkledaren efter Mose, och hade alltså skaffat sig den goda seden att fråga Gud.
Vilka vanor har du, vilka seder och bruk formar Ditt liv? Vi har nyligen talat om detta i Centrumkyrkan, under temat ”Förvandling genom sinnets förnyelse”. Om Du inte har vanan att bedja och läsa Bibeln, ensam eller med dem som finns i Ditt hem, önskar jag verkligen att Du gör ett allvarligt försök att odla den vanan, en sed som formar hela vårt liv, vårt tänkande och handlande. Att tala med Herren, som Mose gjorde, ansikte mot ansikte, är det mest positiva och konstruktiva en människa kan göra. Att komma till sin Tillverkare, Skapare, för att få råd när något gått sönder, eller fråga om vägval när kartan känns svårtydd är en förmån som ingen borde försumma.
Även gemenskap formar seder och Centrumkyrkan inbjuder återigen till att mötas på Sommargården i Skillinge, från midsommartid och framåt. Här finns gemenskap, sång och musik, servering, möjlighet till samtal och andakt. Dela gemenskap, odla positiva seder och vanor. Kanske denna sommar kan bli en vändpunkt för oss alla. Tid för ett uppenbarelsetält! Välkommen!
Fridshälsningar från
Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Våren är här med allt det underbara av sippor och liljekonvaljer, ljumma vindar och blommande syrener, lekande barn och rinnande glassar, sjösättning, cyklister, härlig sol och glada människor. ”Den blomstertid nu kommer” och härliga skol-avslutningar är andra bra ”vårtecken” i ett svenskt samhälle. Radio och TV försöker alltid vara snabba med de första bilderna eller tecknen på att våren kommit. Men ändå upplevs den väldigt personligt, de flesta har ett slags ”förhållande” till våren. En förälder till ett av de många barntimmesbarn jag hunnit lära känna genom åren sa att det inte blir vår förrän hon fått gå en promenad i hagen där hon växt upp som barn. Det var hennes vårtecken.
Vid havskusten är våren speciell, och mycket välkommen. Den är inte alltid så mild, det kan blåsa friskt ibland, men alla gläds åt islossningen, blommorna, fisket och båtlivet. Jag och familjen har bott i Öregrund under många år, och lärde oss tyda några av de vårtecken som finns där. Där ingick även turisten som ett vårtecken, den otåligt trampande i alla köer, i de för små affärerna och för trånga gatorna. Men alla gjorde det bästa av situationen, och när solen gav liv åt Öregrundsgrepen glömdes allt annat. Våren kom, med sol, vind och vatten, och ibland även ett vårregn.
Och ett stilla vårregn i en ljummen vårkväll är bland det finaste som finns. Det kanske inte är något vi letar efter, men råkar vi komma ut i det, upplevs det ofta sällsamt. Man riktigt känner att det är LIV som strömmar ned ur en öppen himmel. Vårregn som mjukar upp en hård och kall jord och ger näring åt grödan. Har Du tänkt på att det ibland fullkomligt exploderar i naturen efter ett uppfriskande regn? Detta vårtecken är inget vi noterar som ”vårens första regn” eller liknande, kanske vi inte ens upplever det som ett vårtecken. Men det är det. Dessutom ett av de viktigaste. Om det uteblir kan det få katastrofala följder för den kommande skörden som vi hoppas på...
Den andliga våren är också en verklighet. Den är personlig på ett sätt, och kan upplevas individuellt. Men den märks också kollektivt i en kyrka, bönegrupp, samhälle eller t.o.m. i ett helt land. Beskrivningen i Hosea 6:3 är enorm: Han ska träda fram lika visst som gryningen, och komma till oss som ett regn, som ett vårregn som vattnar jorden (SFB). Vilken beskrivning! När Gud möter oss vill han göra det som ett vårregn, som ger oss näring, mjukar upp det som blivit kallt och hårt i våra liv, och skapar förutsättningar för att det ska växa i vår hjärtas trädgård. Det är min förhoppning att Du ska få uppleva detta personligt och tillsammans med oss i Centrumkyrkan. Oavsett om Du lever under stor press och med bittra upplevelser i livet, eller känner Dig harmonisk och balanserad, så är det andliga vårregnet en livsnödvändighet för Dig. Utan den förnyelsen i våra liv torkar vi ut, förr eller senare.
Vår längtan efter våren är nog särskilt stark nu. Efter ett drygt år av pandemitid, med begränsningar och restriktioner, blir denna vår speciell. Som vi längtat! Texten från Hosea börjar så här: Låt oss lära känna Herren, låt oss sträva efter att lära känna honom. Det fanns en längtan hos den som skrev. Ur den längtan kom förhoppningen, beskrivningen, på vilket sätt Herren skulle komma. Som ett vårregn!
Våren är verkligen underbar, solen värmer, vinden leker, vårregnet kommer och allt växer och blommar. Det bådar gott inför skördetiden. Önskar Dig en välsignad vårtid både i Kungsörs omgivningar och i Ditt hjärtas trädgård!
Fridshälsningar från
pastor Bengt-Göran Backman
_________________________________________________________________
Förr kunde man höra uttrycket Gudsförgäten användas när någon ville beskriva något som var glömt och övergivet. Så bortglömt att inte ens Gud ville komma ihåg det. Oftast handlade det om en plats, någon liten by som ingen brydde sig om längre, långt bort från allfartsvägarna. En plats där bara tråkigheter hände, där solen knappt lyste och vattnet i bäcken stod still, där fåglarna slutat kvittra och glädjen var försvunnen. En plats där det sista hoppet försvann när livsmedelsbutiken stängde dörrarna för gott, och ingen väntade någon post mer. Då kom uttrycket: Denna Gudsförgätna plats! En fruktansvärd beskrivning!
Uppdatering av svenska språket kan behövas här. Ordet ”förgäta” är ett gammalt svenskt ord som helt enkelt betyder ”glömma”. Så, förgäten blir alltså glömd. Vi har ju t.o.m. en liten vacker blomma som heter just Förgätmigej. Namnet är ihopsatt av flera ord och är en ödmjuk bön, en vädjan: Förgät mig ej – Glöm mig inte! Hela blomman är ett budskap!
Hur tolkar vi Gudsförgäten nu när vi förstår ordet? Menade man att vi hade glömt Gud när man uttalade detta nedslående ord? Det är ju i och för sig sant att vi människor ofta glömmer Gud, men det var inte det som ordet betydde. Innebörden i ordet Gudsförgäten var att man trodde att Gud glömde oss. Och inte bara glömde, som om Gud inte kom ihåg, för att Han skulle ha dåligt minne. Nej, man beskrev det som en medveten handling, som att Gud valt att glömma just den plats eller den människa som man pratade om. Någon som Gud valt att glömma bort. En alldeles fruktansvärd tanke, och dessutom helt fel.
”Varför har du övergett mig?”, ropar Jesus på korset under den långa fredagen. Slagen, förnedrad, hånad, piskad, korsfäst, bortglömd av rättvisan. Glömde Gud Jesus? Som man glömmer hämta ett barn på förskolan en stressig dag? ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig”, är ett ord från inledningen av Psalm 22, från Psaltaren i Gamla Testamentet. Jesus citerar Skriften, sin bibel. Övergav Gud Jesus? Nej, det är en omöjlighet att Gud glömmer att Hans Son hänger på ett kors! Inte för en sekund! Gud älskar sin Son och har följt varje andetag från stallet till korset. Men övergiven då? Jesus kände sig ju övergiven? Och här blir det kanske svårare att förstå. För trots att Gud inte glömt sin Son, måste Jesus utkämpa kampen på korset själv, bära våra bördor, sjukdomar, brister, i sin egen kropp, utan änglar, utan sin Fader. Jesus är själv offret i detta fruktansvärda drama. En berättelse från Gamla Testamentet om Abraham och hans son Isak är en slags förlaga, men där går Gud in och avbryter. Det var bara ett test; Isak ska inte offras. Men när Jesus hänger på korset kan ingen avbryta. Det är Han som bär vår brist, skuld, övergivenhet, för att vi aldrig mer ska behöva bära det. Hans blod betalar vår skuld, Hans sår blir vårt helande, Hans övergivenhet blir en hälsning att vi aldrig behöver känna oss övergivna. Eller bortglömda. Aldrig någonsin.
Påskens hälsning till oss är att vi inte är bortglömda; ingen plats, ingen människa. Gud har sett oss, hört oss, och kommer till oss med räddning. En av de underbaraste påskhälsningar som finns fick
lärjungen Simon Petrus. En ung man i en lång vit dräkt säger till kvinnorna vid Jesu grav: ”Men gå och säg till hans lärjungar, och särskilt till Petrus: Han (Jesus) går före er till Galileen. Där ska ni få se honom, så som han har sagt er.” Markus 16:7. En särskild hälsning från himlen till Petrus. Trots att just han, Petrus, övergav Jesus när påsken rullade in med soldater, rättegång och korsfästelse. Men Jesus övergav inte Petrus.
Centrumkyrkan är inte glömd. Våren kommer, blommor slår ut, fåglar kvittrar. Påsken förändrar och förvandlar verkligen allt. Kristuslivet förvandlar och förnyar oss inifrån och ut, på alla områden. Du är inte glömd, inte övergiven. Ta emot en särskild hälsning…
Fridshälsningar från
Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
”Har du varit sjuk hela december, pappa?” Det var sonens ord, för några veckor sedan, när han hälsade på i vårt kök. Jag förstod inte alls vad han menade, men han skrattade och såg väldigt glad ut. ”Du har ju alltid sagt att du bara dricker te när du är sjuk? Hela december?” Och mer skratt, och förvånad uppsyn. Då såg jag vad han pekade på… En Adventskalender som jag fått av en av döttrarna. Med en tepåse för varje dag! Och nu var alla luckorna tomma.
Jag har alltid sagt hela livet, och mina barn har hört det tusentals gånger, att jag är en kaffedrickare, och dricker te endast när jag är sjuk. Allvarligt sjuk… Det har framkommit även i ett otal predikningar, när jag återberättat hur det gick till när jag hörde talas om Jesus Kristus första gången. Alla som känner mig har hört detta: Hösten 1972 hälsade jag på en kristen släkting utanför Uppsala, och på kvällarna gjorde vi två saker, som jag aldrig gör: Vi drack te – och pratade om Jesus! Så det här med mig och tedrickande är som ett internt omöjligt skämt. BG Backman dricker inte te så länge han är frisk…
Plötsligt skrattade jag också! Det var både roligt, och dessutom väldigt djupt. Jag kom på mig själv med att jag under december 2020 börjat varje morgon med en stor mugg te från Adventskalendern. Och det var underbart gott! Jag har sett fram emot en ny mugg te varje dag! Och faktiskt med sorg insett att kalendern tagit slut! Jag, BG, som bara dricker te när jag är sjuk. Allvarligt sjuk… Alltså, jag hade förändrats, under december månad. Under 24 dagar ändrades helt min inställning, och jag började älska gott, varmt, och upp-friskande te i en stor mugg med en muff omkring! Detta måste bli en del av min vardag… Mer te åt folket – och mig!
En inre glädje fyllde mig också, triumferande. Förändringen hade skett nästan utan att jag insett det. En ny vana smög sig på, först för att jag fick en gåva, sedan för att jag kom att uppskatta gåvan och det som gåvan förde med sig. Det blev en stor förändring i morgon-rutinen och livsstilen, närapå som en förvandling. En helt ny start på dagen. Men det var inte just bara teet som gjorde mig glad. Utan framför allt att inse att en 67 årig man kan transformeras, omformas, förändras. Tänk att man kan förvandlas!
Under hela denna vinter har jag brottats med tankar om förändring och förvandling, när det gäller oss i Centrumkyrkan. I vår gemenskap finns människor med olika bakgrund när det gäller tro, kultur, intresse och även nationaliteter. Här möts man av dem som levt större delen av livet med vanan att fira Gudstjänst i tron på Jesus Kristus, och som formats av det. Och här finns också de som på senare tid kommit till oss, där frågorna om hur kristen tro och gemenskap kan påverka och forma livet är relativt nya. Kan Jesus Kristus förändra, förnya och förvandla oss, vi som funnits i kyrkan länge, och våra vänner som nyligen hittat hit?
Eller för att spetsa till frågan: Vill vi vara med om en sådan resa; att transformeras, formas omigen, förändras, förvandlas?
Vi behöver alla transformeras. Vi som varit med i kyrkans liv i många år, liksom den som nyss blev en del i vår gemenskap, behöver leva i den kristna trons förnyande kraft. Bibeln talar om förvandling; den som kommer till Kristus blir en ny skapelse, född på nytt! Men också att den som valt Jesus för länge sedan behöver leva i ständig förnyelse. Som i vilken relation som helst egentligen. Inget fungerar enbart på rutin. Inte ens tåget.
Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom. Romarbrevet 12:1-2
Låt detta vara utmaningen denna tid, våren 2021. Att bli förvandlad genom förnyelsen av vårt sinne, så att vi kan pröva och förstå Guds vilja. Hela världen står detta år inför enorma utmaningar, i
spåren av pandemi, klimathot och terror. Det är nu vi behöver låta oss förvandlas genom den förnyelse som ger tillbaka hoppet, tron, modet och kärleken att övervinna allt. I Centrumkyrkan vill vi göra vårt bästa för att vara ett stöd för den som vill göra en sådan resa. Under våren kommer vi att på olika sätt presentera detta budskap, du kommer att märka det i Gudstjänster, predikningar och hemgruppsmaterial. Vågar du detta? Bära fram ditt liv till Gud, en gång
till, och säga:
”Här är jag Gud! Forma mig, förnya mig, förändra mig, så jag ännu en gång kan se och förstå Din vilja med mitt liv! Amen…”
Fridshälsningar från
Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Inför advent och jultid pågår många förberedelser, på alla nivåer, i vårt svenska samhälle och i stor del av världen. Julens ankomst förbereds i våra hem, den gemenskap man tillhör, men också i samhället, i kommunen, affärerna och handeln. Vi har märkt att många förbereder julen och storhelgerna tidigare för varje år, som om man är rädd för att missa den annars! Åtminstone har det gällt varuhus och butiker, som börjar spela julmusik och plockar fram tänkta julklappar så fort Alla Helgons dag är förbi.
Utom just detta år. Det är ganska tomt på folk i våra köpcentra i Sverige, och även i resten av världen. Några länder har helt stängt ner många verksamheter. Vad anledningen till detta heter har jag bestämt mig för att inte skriva ut i denna betraktelse. En osynlig fiende har förändrat mänsklighetens sätt att leva tillsammans detta år. Det har drabbat oss så att vi inte kan vara många människor i en tät gemenskap, eftersom vi inte vet vem som bär på en osynlig fiende som då kan skada ännu fler. Ett skräckscenario. Det påverkar skola och utbildning, kulturverksamhet och idrott, affär och restaurang, vård och sjukhus, arbetsplatser och kollektivtrafik på land, hav och i luften. Deprimerande. Att inte komma någonstans.
Vi kan inte gå till kyrkan heller! Och just Adventstiden, där vi tänker att Kyrkoåret börjar. En väntan på himlens Kung, som föds till vår värld, och som förändrar allt! Och firandet av ett nytt år, 2021, med våra nyårslöften och föresatser om ett leva ett bättre liv! Allt detta brukar vi göra tillsammans, antingen vi tror på det, eller inte. Vi firar Gudstjänster, bjuder hem varandra, möts på jul-marknad, äter julbord, går till Kung Karls kyrka på den traditionella Julkonserten, och så landar vi med familj, släkt eller någon vän på julafton! Men inte i år. Känns ensamt. Att inte komma till någon.
Någon kommer till oss. Det är den tröst och förhoppning vi kan ta till oss denna tid. Det är hela tanken om Guds kärlek nedbantad i några ord. När vi inte kan gå till honom, så kommer han till oss. En urgammal tanke från Bibeln, Johannes 3:16: ”Så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son…” Bibeltexten som vi läser första Advent i alla kyrkor varje år berättar också det! Jag har läst från Sakarja 9:9-10 många gånger: "Se din Konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl." En förutsägelse (profetia), 500 år före Kristi födelse. Orden citeras av Matteus i händelsen om hur Jesus rider in på en åsna i Jerusalem. Man hade väntat på en Räddare, Frälsare, en Messias och Konung som skulle rädda folket, och här upplevde man att profetian uppfylldes!
Se din konung kommer gäller Julen 2020 och Nyåret 2021! Nu mer än någonsin. Om du inte orkat tänka tanken att komma till Gud, så har Gud tänk tanken att komma till dig. Det är därför vi så ofta pratar och sjunger om Jesus Kristus i vår gemenskap. Gud sände sin Son till oss i historien, och kommer till oss nu, i vår tid. Det är nu du och jag ska öppna hjärtas dörr och säga: Välkommen Kung Jesus! Gör en fest för Konungen!
Vi kan ses ändå under vintern. Gudstjänst och Helgmålsbön ser du från hemsidan www.centrumkyrkankungsor.se och ligger sedan kvar på YouTube. Du kan också delta i en stunds samtal och bön onsdagar 10.00 i ett digitalt forum, Zoom, som nås genom ett klick på hemsidan. Till detta behövs mobiltelefon, läsplatta eller dator med kamera och mikrofon! Välkommen in! En stunds samtal är också en möjlighet, kontaktuppgifter finns på hemsidan eller i detta blad. Du får gärna höra av dig till mig…
Fridshälsningar från
Pastor BG Backman
_________________________________________________________________
Bränn inte ut er; håll lågan brinnande. Var Mästarens påpassliga tjänare, muntra och förväntningsfulla. Ge inte upp när det blir tufft; be desto mer. Hjälp kristna i nöd; hitta alltid nya sätt att visa gästfrihet. Rom 12:11-13 (Svenska the Message)
Jag kan inte tänka mig en bibeltext som är mer lämplig än den här. Den här texten innehåller många viktiga delar som vi alla behöver just nu, men jag vill fokusera på en: "Bränn inte ut er; håll lågan brinnande." Varje dag som denna kris fortsätter, minskar dina ”kraftreserver”. Så det är viktigt att du kontinuerligt fyller din tank. Ett av de bästa sätten att fylla på dina krafter är att hålla kontakt med de människor du älskar.
Att hålla kontakten, även om det bara är några minuter, ger enormt värde till din mentala och emotionella hälsa. Ring dina vänner, eller promenera tillsammans - men håll avstånd. Eller håll kontakten med din kyrkofamilj då ni träffas (till exempel i videomöte via Zoom). Men det är lika viktigt att du håller kontakten med Gud. Gör ett åtagande att börja och avsluta varje dag i Guds ord. Lämna din bibel öppen på ditt nattduksbord eller bredvid din säng så att du bygger denna vana i ditt liv. Att vara ansluten hjälper dig att undvika utbrändhet och att höra Guds röst kommer att hålla din låga brinnande i denna virustid.
Vi är många som ber för varandra.
Hälsningar från Göran Tallroth
_________________________________________________________________
Vi är vanliga människor, vi som är med i Centrumkyrkan Kungsör.
Långt ifrån perfekta eller färdiga. Vi misslyckas ibland, precis som alla andra.
Och ofta står vi där med de svåra frågorna, våra tvivel och vår oro.
Ändå vill vi försöka följa Jesus, han som lovat
"ATT VARA MED OSS ALLA DAGAR".
Centrumkyrkan - en kyrka som berör, och med Jesu kärlek till grund
formar en kärleksfull levande gemenskap
Bakgrundsbilden är Lundbysjön sett från Församlingens Lägergård Lersäter utanför Kolsva